Lägenheten jag bor i har inte någon balkong, vilket kan kännas trist nu när sommaren börjar komma. Men visst har jag en skön fåtölj inomhus och när det fläktar in från de öppna fönstren är det rätt trevligt att sitta där.
En litet tråkig sak är att fönstren, som är ganska stora, vetter ut mot vad som på vintern är en parkeringsplats. Det är ju inte någon särskilt upplyftande utsikt, även om mina vänner som är arkitekter menar att man kan se en sorts brutal skönhet även i sådana miljöer. Jag måste dock erkänna att jag inte riktigt hänger med i de resonemangen. Men nu när våren kommit och träden återigen fått sina löv, då ser jag inte längre bilarna. Det är nämligen fullt med lindar på den där parkeringsplatsen, och från mina fönster på femte våningen är jag så högt upp att det enda jag ser är de ståtliga bladverken på träden. Bilarna är någonstans där under på marken, men jag ser dem inte.
Alltså: vi har nu nått årstiden när jag kan sitta och läsa ovanför grönskande trädtoppar. Underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar