Böcker

Böcker

onsdag 10 juli 2013

Räddning av Joyce Carol Oates

Kortromanen The Rescuer av Joyce Carol Oates är verkligen inte något upplyftande historia. Den handlar om Lydia, doktorand i socialantropologi vid ett amerikanskt prestigeuniversitet och inte minst en Duktig Flicka. Så duktig att hon, om än motvilligt, lyder när föräldrarna ringer och kräver att hon skall släppa studierna för att hjälpa sin äldre bror, som verkar ha hamnat i någon slags odefinierat svår situation. Det visar sig att brodern, som alltid setts som den riktigt begåvade i familjen, lämnat sina präststudier och bosatt sig i ett riktigt slumområde i New Jersey. Vad som hänt vill han inte berätta och egentligen vill han inte ha med Lydia att göra heller. Hon flyttar ändå in i hans nedgångna lägenhet, i akt och mening att ställa allt tillrätta igen. Men istället blir det hon som alltmer dras in i en mörk och farlig värld där livet vid universitetet snart känns väldigt avlägset.

The Rescuer är en riktigt mörk historia, där man riktigt känner hur den stackars Lydia mals ned av de stenhårda kraven som hon själv och omgivningen ställer på henne. Samtidigt är uppgiften att ställa broderns liv tillrätta alltför stor för att hon skall ha någon möjlighet att klara av den. Men det är hon som skall rädda honom – något intresse för att i sin tur att rädda henne verkar hon inte kunna räkna med. Själv drömmer hon om bekräftelse, att hennes framgångar inom forskningen skall göra att både andra forskare och hennes familj skall lägga märke till henne. Men de verkar mest intresserade av att använda Lydia för sina syften, utan att egentligen bry sig om vad hon vill.

Det här är en tänkvärd och ganska obehaglig bok, där Joyce Carol Oates obönhörligt styr sin huvudperson mot undergången. Man kan reta sig på Lydia och tycka att hon borde säga ifrån, borde tänka på sig själv istället. Ändå är det nog svårt för henne att göra uppror på det sättet, hur mycket hon än skulle behöva det. Boken fokuserar på duktig flicka-dilemmat, där det faktiskt är så att vad Lydia än gör är det aldrig nog. Som läsare tycker jag att det skaver rätt rejält det där att alla förlitar sig på att henne, utan att fundera över om hon själv far illa av det. Särskilt orealistiskt är det dock inte, även om de flesta duktiga flickor inte hamnar i samma situation som Lydia. De enorma kraven som helt oreflekterat ställs på henne är tyvärr något som många kan känna igen sig i. Det stora problemet är att man måste våga säga ifrån, fastän man då blir det värsta man kan tänka sig: någon som inte är Duktig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar